Zumba!

I mitt träningsprojekt ingår även Zumba de söndagar jag inte jobbar.
Vilket hitills bara blivit 2 gånger.
Första gången kom jag lite sent och ställde mig längst bak, vilket ledde till att jag inte såg vår lilla latinoinstruktör där hon stod längst fram med en skog av paranta damer med skakande bakdelar i vägen.
Den gången tyckte jag inte att jag var färdigtränad efter passet eftersom jag inte riktigt såg och därför inte hängde med.
Denna gången kom jag i god tid och ställde mig mitt framför instruktören.
Jag studerar hennes lilla uppenbarelse med bikiniöverdel i klatchig färgskala under sitt neongröna zumbalinne. Himla fräsigt att träna i klatschig bikini, när man är benådad med liten överdel s a s. Själv står man där med värsta sportbhn. (Som jag älskar! men den är kanske inte så... klatchig.)
Nåväl- Denna gången hängde jag bättre med. Instuktören har små tofsar på fickorna på vardera skinkan, så man inte ska missa hur det ska gunga och svänga när vi skakar rumpa. :)
En man var med idag. Vig som ett kylskåp.
Sekunderna det tog för instruktören att byta låt passade han på att göra styrkeövningar på eget bevåg och spädde på myten om högpresterande asiater. Som om inte dansadet räckte!
Jag sneglar på XL-damen bredvid mig, det droppar från hennes pannband! Är jag tydlig nog om passets intensitet?
"Håll in magen" tjatar instruktören och petar mig i den mjukaste delen på min kropp.
Jag blir nästan lite rädd att det inte syns att jag faktist håller in magen allt jag orkar! På bekostnad av min andning. Mitt i passet vill jag faktiskt kräkas. Men gör det inte. Och jag undrar om min PT bara ville vara snäll när hon sa att jag hade god kondition...
Efter passet studerar jag nöjt de svettiga plättarna på av svett på mitt linne. Jag har alltid haft svårt att svettas. Att få göra det är faktiskt jäkligt tillfredställande.
Ännu nöjdare blir jag när en deltagare berömmer mitt höftarbete. Jag förklarar att det nog kommer från tiden då jag utövade magdans.
(1 temin för 10 år sedan. Men det låter ju bra. ;)