Den mäktiga orkestern stämmer i för allt vad den är värd. Slagverk och stråkar, stämma på stämma. Skickligt uppbyggd förväntan inför crescendot.. Musikerna svettas, spänningen tätnar ..och NU! ...hörs ett litet *pling* från gudruns triangel. Och sedan är allt över. Publiken står besvikna kvar en stund, innan alla packar ihop och går hem. Så är julen. Uppbyggd förväntan och sedan ett antiklimax och sen. Inget.