En skugga av mitt forna jag

Fast det är i sin ordning på sätt och vis och självvalt till en del.
Jag strävar efter att bli sådan jag vill vara. En sådan som jag själv kan se upp till.
Tyvärr krockar mina ideal med som det verkar, alla andras.

Jag har gått från 40 år till 80 år på kort tid. Det känns för jävligt och självklart hänger jag inte med och omgivningen fattar ingenting.
Folk blir oerhört provocerade av att man inte vill dricka sig skitfull. Att man vill gå hem när man själv tycker att "nu blir det inte bättre, härifrån går de bara utför".

Eftersom jag inte är riktigt kry heller så vill jag göra vad jag kan för att bli bättre. Folk accepterar inte det heller. Inte ens de allra närmaste.
Istället får jag höra att jag ska "slappna av", "släppa loss", "inte vara så tradig". Fritt översatt: Drick och bli full. Fullast vinner. Men jag, JAG, tycker inte det är kul. Min värld blir inte vackrare i fyllan. Jag mår inte fantatsiskt bra av alkoholdomnad hjärna. OCH framförallt mår jag inte bra dagen efter. Många gånger har jag fått höra att "om jag blev så dålig som du dagen efter skulle jag aldrig mer dricka". Men de ljuger ju, för det är inte okej att dricka civilicerat. Det är provocerande och oförskämt mot värden och resten av festdeltagarna, de tar det tammefan som en personlig skymf!

Åtminstone känns det så. Om jag har fel blir jag glad.
Men än har ingen har någonsin bevisat motsatsen.

Äntligen!

Har fått svar på ett binjuretest jag gjort. Svaret var att jag har uttröttade binjurar. Detta leder till alla symtom jag har. Men nu har jag fått preparat mot det! Det finns ju hjälp!! Hurra!

"Typiska symtom vid sviktande binjurar/kortisolbrist är att man inte svarar som man ska på behandling med sköldkörtelhormon, extrem trötthet och känsla av svaghet (särskilt vid stress, infektion, träning etc), lågt blodtryck, yrsel (särskilt när man går från liggande eller sittande ställning till stående=ortostatisk reaktion), lågt blodsocker (hypoglykemi med socker- och saltsug), viktnedgång/undervikt, depressiva besvär och ångest, svårt att somna, allergier och upprepade infektioner, mag- och tarmproblem, illamående, kalla händer och fötter, svettningar, mörka ringar under ögonen, pigmentering, torr och tunn hy, förlust av kroppshår, muskel- och ledvärk, försämrat minne och förvirring, långsam Akillesreflex etc."

Tillbakablickar...

...gör jag emellanåt när jag bläddrar tillbaka i bloggen. Tycker det är skitkul! Men blir lite förvånad att jag lade upp så mycket bilder förr?.. Har jag inget minne av... :s

Tjatigt men...

Varfan är sommaren!?? Det känns, ärligt, som om jag inte kommer att överleva om jag inte får någon sommar efter den jäkla vintern som var! Våren försvann och det har varit skolavslutning och nu är det snart midsommar, men ingen sommar i sikte...

Betvivlar att det blir något badande i havet i år... :(

Fast så känns det kanske varje år? Eller?

Resultatet av mitt besök hos näringsterapeuten.

Saknas ett preparat som kommer nästa vecka.

Nu ska det väl bli fölk av mig med! ;)

Folk...

Igår var jag på apoteket i ett kattärende. Jag står och talar med en expedit när jag plötsligt blir medveten om en liten krum tant med dålig permanent och fult rött läppstift utsmetat kring läpparna.
Hon står och spottar och fräser och mumlar. "Usch", spott, "Fy"!, fräs.
Jag tror att tanten stör sig på expediten som jag talar med, som ser utländsk ut. Jag hinner t o m tänka "Fy för och behöva ta sådant här". Expeditens lugna blick helt fokuserad på mig tyder på något vis att hon är van.
Men då förstår jag att det är MIG kärringen fräser åt!! Hon stör sig på mina tatueringar!! Jag uppfattar något om "Usch, förstöra sig med sånt fult" samtidigt som hon tar sig åt armen där min tatuering sitter, och plirar hatiskt på mig. Hon tar ett par steg och sedan: "Ja, du har väl en massa där nere också" följt av menande rörelse i de nedre regionerna.
What!!!???
Vid det laget har jag helt tappat tråden med expediten.
Jag grips av en fruktansvärd vrede och vill ta tag i tanten och vråla något intelligent om att vad jag än har eller inte har mellan benen så är det betydligt mer än vad hon har innanför pannbenet!
Men så gör man ju inte. Och tanten är ju uppenbarligen störd. Så hon slipper lindrigt undan.
En stund senare ser jag henne på en bänk ätandes en glass samtidgt som hon stirrar nedlåtande och äcklat på den unga överviktiga kvinnan bredvid sig...

Folk är inte kloka.

Här en artikel jag skrivit om tatueringar. (Klicka på länken.)
Och här är en krönika i samma ämne.

Återbesök hos homeopaten

Var tillbaka hos homeopaten. Höll på att missa tiden pga att jag skrivit fel i almanackan. Typiskt mig och ett symtom. Men iaf.

Så kollade vi och fotograferade mina irisar. Där kunde man klart se att jag hade problem med sköldkörteln, och tunntarmen. :O Hade jag ingen aning om! Får se vad näringsterapeuten säger..
Det är bra för man kan kombinera homeopatin och zonterpin med näringsterapin.

Homeopaten gjorde även zonterapi, och den som tror att det enbart är en njutbar fotmassage kan fetglömma det. Det gör svinont! Speciellt på de områden som du har problem med.

Nu ska jag dit två gånger till på zonterapi innan semestern.

Nästa vecka ska jag till Thaimassösen igen. Och till Näringsterapeuten.
På söndag ska jag jag göra mitt test för binjurarna så jag får iväg det för analys.

Och sen ska jag till LONDON! <3

Har ju tidigare klagat på dålig service, så nu tänkte jag väga upp med motsatsen, nämligen något så ovanligt GOD service! Ty de två senaste dagarna har jag verkligen fått det!

Ex:

* Ringer A-kassan. Kommer fram. Blir vänligt bemött. Får MER hjälp än jag frågat efter, vilket är ett bra mått på "GOD SERVICE".

* Ringer kundservice i England och vill returnera en sändninbg som jag ångrat. Får god hjälp DIREKT!

* Går in på en salong för att ta bort fjuna på överläppen. De har inte tid, men de tar sig lång tid på att finna ngn i närheten som skulle kunna hjälpa. Letar upp nr på internet slår numret och överräcker telefonen. Wow!

* Var idag på stället dit de ringde. Hon vaxade hela ansiktet (!) och noppade ögonbrynen för mindre pengar än bara överläppen kostar på andra ställen! Och trevlig var hon dessutom.

Och jag bli på gott humör. Tack för det!

PS Nä, jag är inte "skäggiga damen" i vanliga fall, men ändå!. ;) DS

Det är helt sjukt. Ju mer jag gräver i ämnet ju större blir skandalen kring o-vården av hypotyreos. Och det är ett stort problem. Ungefär var fjärde kvinna över 40 lider av det. Börjar man tala med kvinnor om det så antingen har de problemen själva, eller lider av symtomen men inte fått en korrekt diagnos (pga ointresse från läkarkåren) eller känner någon som har. Ett ytterst fåtal av dessa får hjälp. Riktig adekvat hjälp alltså.
Jag har ju valt att fajtas på mitt sätt. Jag väljer bort vanliga sjukvården eftersom de valt bort mig.
Jag började ju med homeopati. Det har jag hållt på med i snart en månad. Resultat: Är faktiskt lite piggare. Måste inte gå och lägga mig mitt på dagen. (Med betoning på måste, inte bara önskar.)Har faktiskt fått lite mer gjort. Lite mer social. Dock har jag fått en enorm törst och vaknar varje natt och har svårt att somna om.
Jag har också fått koppningsmassage vid 2 tillfällen. Hur skönt det än är och säkert har det fått igång "systemet" tillfälligt, så är det inte den sortens massage jag behöver. Enligt terapeuten så har mitt ryggonda inte något med det muskulära att göra. Hon rekommenderade "Shiatsu" istället som verkligen får igång hela systemet i kroppen och "balanserar meridianerna". Det låter skitbra. Men kostar 560 kr/tim... Tänkte på thailändsk helkroppsmassage för 350 kr istället...
Sedan blve jag pålurad "Mannatechs" produkter som är en helt annan och egen historia. Men de ska skickas tillbaka för nu har jag fått tag i en näringsterapeut som utifrån diverse tester (dyra) och diskussioner ska skräddarsy ett näringsprogram åt mig. Det kostar skjortan, men det verkar seriöst. Hon vet verkligen vad hon talar om! Och detta har jag velat länge, men har inte vetat att det fanns något liknande.
Tänk att man i dagens Sverige ska behöva ta reda på, plugga in och bli proffs på sin egen sjukdom och själva leta vård och själva betala för lab-tester.
Här är en länk till ett jättebra forum som handlar om sköldkörtelproblem.

Känner att mina inlägg just nu inte är världens roligaste, men eftersom det är detta ämne som cirkulerar i min hjärna just nu så är det sådant som hamnar här.

Begärde ut mina provsvar från VC.
Hade lågt järnvärde - Vilket Dr inte sa ngt om- Är ett viktigt värde i allmänhet och vid trötthet och hypotyreos i synnerhet.
Hade lågt blodsockervärde, vilket är väldigt ovanligt, men inget som Dr sa något om.
Hade lågt T4 värde vilket är en stark indikation på hypotyreos. Där sa Dr att vi skulle ta nya prover om ÅTTA VECKOR, och sedan ett nytt om ÅTTA VECKOR till!!! Alltså ska jag vänta 4 månader på att få ordentligt svar och ev behandling. Eftersom jag INTE ORKAR må så dåligt så länge så självmedicinerar jag med homeopati, massage och kosttillskott.
Nästa vecka ska jag ditoxa (inte banta!)bara äta grönsaker, nötter, baljväxter och dyl.
Jag tänker helt enkelt göra vad JAG kan för att må bättre. Innan jag ger upp.

Usch. Nu blev jag rädd.

I lunchkön idag sneglar jag in i en intilliggande juvelerarbutik. Jag spärrar upp ögonen. Där inne ser jag någon jag känner igen. Hon som folk snackat om och skrattat åt. Hon som är lite för stor och lite för ful. Hon som är gift med en dito man. Hon. Står där med sin lilla kvinna. De tittar på ringar. Hjärtat skuttat i mitt bröst.
Hurra! Fan vilken grej! Fuck you all liksom!

Men visst, tittar jag lite närmare så ser jag ju att det inte alls är hon. De är säkert inte ens ett par.

Men oj vad jag ville att det skulle vara så!