Det känns faktiskt ledsamt att se hur de omsorgsfullt planterade fröna och de med glädje köpta och gjorda blomsterarregemangen slokar och rostar i sina rabatter och korgar.
Sorgligt att se vad det blev av tillförsikten man kände i våras.
Längtan efter det man vet kommer varje år; sommaren, solen, många timmar utomhus.
Poolen som inhandlades den somriga veckan kring kristi himmelfärdsdag i början av juni.
Lite större, lite bättre - åh så härligt det ska bli att bada, slappa i poolfåtöljen!
Var det kanke en lite onödig utgift med tanke på att vi har en badsjö på cykelavstånd?
Jag har plaskat i poolen vid två tillfällen. Sonen har badat i ur och skur, bara för att, - maken en gång så vitt jag vet.
Badsjön har inte ens besökts denna sommar.
Sommar?


Jag vidhåller, vi BEHÖVER sol sommar och bad för att må bra!
D-vitamin i pillerform är liksom inte nog...

Bilden gör inte verkligheten rättvisa...


Utsikten över böljande åkrar vid Landskrona station är magnifik! Jag påpekar detta faktum för min tågvärdskollega med flera år i branchen. Hon ger mig en undrande blick, jag pekar och hon ser. " Oj! Det har du rätt i! Det har jag aldrig sett förr! Tack för infon, nu kommer jag aldrig missa den igen!"
Och jag känner mig som en hjälte! ;)
Hur har hon kunnat missa den??

Själv söker jag alltid det vackra i det vardagliga, det lilla i det stora. Den extra kryddan.
Det gör livet lite lättare att leva.

Bilder från en tidig morgon...

"För barnens skull"

Foto: Andreas Lundström


Vi föräldrar dras ständigt med dåligt samvete för att vi inte räcker till för våra barn. (Inte för något annat heller, men nu koncentrerar vi oss på barnen.)
Dock vet Mammon hur man råder bot på det.
Släpa med ungarana till någon "nöjespark". Börja gärna elda upp stämningen redan dagen innan så de vaknar riktigt tidigt och blir extra gnälliga.
Väl där så fyll ungarna med godis, läsk och glass. Sk sportsdrycker brukar vara populära med sina starka onaturliga färger och massor med energi.
Nu har du överspeedade barn, som trots att du gör allt för att de ska vara glada och tillfreds står där och skriker och gråter med sockevaddsklistriga läppar formad till ett O, samtidigt som lillebror/syster gnäller för att du inte är snabb nog med att leverera halvsmält glass som rinner längs barnets lilla gap, för att du har fullt sjå att banna det större barnet.
(Och runt om står mer, iaf för tillfället, lyckade familjer och tittar nedlåtande. Tror du.)
Det kommer att sluta med att du får släpa hem ditt/dina hysteriska och svettiga barn tidigare än väntat.

Och så var den dagen förstörd.

Vi har glömt hur man gör med barn,
Kanske behöver man inte göra något speciellt?
Inte göra allt för deras skull och för att de ska vara glada.
Kanske är de glada om mamma/pappa är glada och tillfreds?

Hässleholm 20011-07-02

Big Bang Theory

Vi är sprungna ur sol och vatten.
Inte konstigt att vi inte kan få nog av sommar!

Alvesta 07:06

Jag vet att jag är gnällig.
Kanske lite barnslig.
Jag klagar - alltså finns jag...
Men jag är inte gjord för att jobba alltid.
Har inte varit ledig en enda helg i hela juni.
(sommartider hej hej...)
Inte ens två dagar i streck.
Har missat en massa sammankomster och happenings.
Känner mig socilat undernärd.
Trots att jag träffar 100 tals männsikor varje dag.
Men jag saknar att umgås med dem jag gillar...
Man är aldrig så ensam som när man är ensam bland människor...
Jag är arg
trött
frustrerad
och ledsen.
Och så måste jag be om ursäkt
för att jag inte tackade ja till att jobba
på min lediga dag.

En lyckad bild...

...på väg hem från jobb. Taget i farten dessutom...

Tankar på en perrong.

I mitt jobb träffar jag otroligt mycket människor.
Gott så.
Igår stod jag i en rulltrappa och kollade på alla dem som åkte upp i rulltrappan brevid mig. Den var fullpackad.
Jag försökte hitta något med varje människa som utmärkte just dem. Som fick dem att stå ut från den homogena tusenfoting de bildade där i trappan.
På den sekund jag såg dem (tänk så mycket människor som våra ögon vilar på utan att vi ser dem) ville jag veta vem de var, var de kommer ifrån var de är på väg. Omöjligt naturligtvis.
Inte ens Gud, om han finns, har tid att se till alla sin barn. Inte kan han se till att tjejen med hårburret får jobbet hon önskar eller killen med hänget får till det med tjejen han vill ha.
Inte heller har Gud tid med att straffa mannen med kostymen för att han ljugit eller stulit.
Däremot, kommer allt du gör tillbaka till dig...
Det är en naturlag.
Tror jag.
Vill jag tro.
Om rättvisa finns.

Och förresten!
Ögon som möts... pirr i kroppen...

Och så mycket kärlek det finns
i alla in till tårar lyckliga välkomstomfamningar
och dito bedrövade desperata kyssar i farväl...

Och här sitter jag och stressar fram ett inlägg
för att det trycker på och vill komma ut!!!
Det vill bli mycket mycket längre än så här!
Men det är svårt att hålla tanke och text inom givna ramar
och röran blir...
och jag hinner inte..
Och....!!!!

Det märks att det är sommar. Alla identiska statusppdateringar på fejjan om träning och viktnedgång.
Och party.

Tog en morgonpromenad idag, en sådan där en-timmes. Med favoritmusik i lurarna och sol ute och sol i hjärta och sinne.
En stund åt mig själv, med mig själv.
Och fåglarna högt över böljande välvuxna åkrar.
Och hästar som blänger under lugg.
Mina egna apostlahästar som pinnar på, fyllda av energi från chokladen och groggen vi firade sommaren med dagen före.
Över vägen springer plötsligt en hjort, kommer från ingenstans. Jag stannar till och håller andan.
Den stannar till en bit in på åkern. Och snart följs den av tre hjortar till. Den yngsta sist. Den hejdar sig och kikar på mig. Och jag fäller nästan en tår av lycka. Löjligt kan tyckas.
Men det är inte bara dinsneyfierad romantik.
Jag blir helt enkelt lycklig av att känna lite av det vilda vackra, det där som inte är styrt av någonting, mer än sin egen överlevnad.
Rå verklighet utan bling bling och extra allt.
Vilt är vackert.